Hoppa till innehållet

Hur blir man kock? Fyra vägar in och hur du får första jobbet

Gymnasiet, yrkesvux, lärlingsplats eller ett jobb vid disken. Alla vägarna leder till spisen, men de tar olika lång tid och kräver olika saker. Här är skillnaderna och vad kökschefen faktiskt tittar efter när du söker.

Snabbfakta

Vägar in
Gymnasium, yrkesvux, lärling eller internt via disk och köksbiträde
Legitimation
Krävs inte för att jobba som kock
Lön och villkor
Styrs av kollektivavtalet och anställningsavtalet
Första steget
En jobbprofil och ett provpass

Hur blir man kock? Det finns fler vägar än utbildning. Tänk dig en diskare som har fått undan lunchen och frågar om hen får hjälpa till att skala lök till kvällens mise en place. Gör hen det ordentligt vecka efter vecka är det inte konstigt om kökschefen till slut frågar om hen vill prova kallköket. Exemplet visar en sak: köket anställer den som visar att hen klarar jobbet, inte den med finast papper.

Papper hjälper ändå. Vilken väg som passar dig beror på hur gammal du är, om du behöver lön direkt och hur mycket du redan kan.

Hur blir man kock – fyra vägar in

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Gymnasiets yrkesprogram är den raka vägen för den som är ung. Du får grunderna i knivteknik, råvaror, hygien och arbetsflöde, och du gör praktik på riktiga arbetsplatser. Praktiken är den viktigaste delen. Det är där du får dina första referenser och ibland ditt första extrapass.

Utbildningen gör dig inte färdig. Räkna med att teorin sitter bättre än tempot när du går ut, och att tempot kommer först efter många pass. Räkna med att börja längst ner på brigaden ändå.

Yrkesvux

Är du vuxen och vill byta yrke finns kockutbildning inom kommunens vuxenutbildning. Den är oftast kortare och mer koncentrerad än gymnasiet, och även här ingår praktik. Utbudet skiljer sig mellan kommunerna. Kontakta din kommuns vuxenutbildning och kolla med CSN vilket studiestöd du kan få.

Fördelen är att du kommer in med livserfarenhet. Den som har jobbat i andra yrken är ofta van vid att passa tider och ta instruktioner, och det märks i ett kök.

Lärling

Som lärling lär du dig yrket på en arbetsplats, med handledning, i stället för i ett skolkök. Lärlingsupplägg kan finnas på olika nivåer, men vad som erbjuds skiljer sig och vi kan inte svara för vad som gäller där du bor. Skolverket har information om hur gymnasial lärlingsutbildning fungerar. Om det finns lärlingsvägar för vuxna, hur upplägget ser ut och om du får lön under tiden får du besked om av kommunens vuxenutbildning, skolan eller Arbetsförmedlingen.

Lärlingsvägen passar den som lär sig bäst genom att göra. Den kräver också mest av dig. Du är på riktigt jobb från dag ett.

Diskare eller köksbiträde först

Många kockar började vid disken. Som diskare eller köksbiträde får du lön från början, du lär dig hur ett kök fungerar under service och kökschefen ser hur du jobbar. När det finns en lucka på kallköket eller vid förberedelserna är det ofta någon som redan är på plats som får chansen.

Det här kräver att du säger vad du vill. Säg till kökschefen att du siktar på att bli kock. Fråga om du får hjälpa till med prepp när disken är klar. Den som aldrig frågar blir sällan tillfrågad.

Vad kökschefen frågar efter

Utbildningen står på papperet. Det här avgör i köket:

  • Att du kommer i tid. Ett pass som börjar med en saknad person blir fel hela kvällen.
  • Att du tar instruktioner utan att diskutera mitt i servicen. Frågorna tar du efteråt.
  • Att du håller rent och ordning på din station medan du jobbar, inte bara vid stängning.
  • Att du säger till när du inte hinner eller inte kan. Det är bättre att säga nej än att gissa.
  • Att du vill lära dig och kommer ihåg det du fått visat.
  • Att du klarar tempot, och att du har ork kvar sista timmen.

Grunderna i hygien och allergener behöver du kunna oavsett väg. Livsmedelsverket har information om vad som gäller i ett livsmedelsföretag. På arbetsplatsen ska egenkontrollen visa hur just det köket gör.

Kökschefen anställer inte den som kan mest, utan den som går att lita på en fredagkväll.

Det här brukar gå fel för den som är ny

Det vanligaste misstaget är att vilja för fort framåt. Den som vill stå på varmköket första veckan men slarvar med mise en place får sällan flytta. Gör det tråkiga ordentligt, så får du det roliga.

Det näst vanligaste är tystnad. Du ser att en råvara håller på att ta slut, att kylen är för varm eller att du ligger efter, men du säger inget. Säg till direkt.

Det tredje är att man söker brett utan att säga något om sig själv. En ansökan som bara säger ”söker jobb i kök” säger ingenting. Skriv vad du har gjort, vilka pass du kan ta och vad du vill lära dig.

Provpass och provdagar

Det är vanligt att få komma in och jobba ett pass innan du anställs. Om ett provpass ska betalas, och hur, är inget du ska gissa på. Oavlönat provarbete är en fråga som styrs av kollektivavtalet och lagen, inte av vad som brukar göras. Fråga arbetsgivaren innan passet om det ersätts och om arbetsplatsen har kollektivavtal. Är du osäker på vad som gäller, fråga facket. De kan avtalet och kan ge besked om just ditt fall.

Så söker du första jobbet som kock

Har du utbildning sedan tidigare kan du söka direkt som kock. Många nya börjar med extrapass eller som kallskänka och arbetar sig vidare därifrån. Saknar du erfarenhet är disken och köksbiträdesjobben den snabbaste vägen in. Längre fram leder samma väg mot souschef och köksmästare, men det börjar med att någon litar på dig på passet.

Det här kan du göra redan i dag:

  • Skapa en jobbprofil på Kock.nu där du skriver vilken väg du har tagit eller vill ta, vilka tider du kan jobba och vad du vill lära dig. Arbetsgivare som letar personal kan hitta dig där.
  • Sök två eller tre annonser i dag, inte tjugo i morgon. Skriv några rader till var och en.
  • Ska du börja en utbildning, ring kommunens vuxenutbildning eller studie- och yrkesvägledaren och fråga när nästa intag är.
  • Får du ett provpass: fråga när passet bokas om du ska ha med egen kniv eller kläder, kom tio minuter tidigt och fråga vad du ska göra när du är klar.

Vanliga frågor

Måste man gå restaurangprogrammet för att bli kock?

Nej. Många kockar har kommit in via yrkesvux, en lärlingsplats eller ett jobb som diskare eller köksbiträde. Utbildningen ger en grund, men kökschefen tittar minst lika mycket på hur du jobbar på passet.

Hur lång tid tar det att bli kock?

Det beror på vägen. Gymnasiet tar tre år och yrkesvux är oftast kortare. Inifrån köket går det olika fort beroende på hur mycket du får prova på och hur snabbt du lär dig.

Är det för sent att bli kock som vuxen?

Nej. Yrkesvux finns för vuxna som vill byta bana. Kontakta din kommuns vuxenutbildning för att se vad som erbjuds, och CSN för att se vilket studiestöd du kan få.

Dela artikeln

Om skribenten

Sara Lindqvist

Skribent om karriär och utbildning i köket.

Hej, jag heter Sara och skriver om karriär och utbildning i köket.

Läs mer om Sara

Sushikock

Nomi Sushi AB Nykvarn

  • Ny
  • Tillsvidare
  • Heltid

Fast lön

Sök senast 17 dec

Arbetsförmedlingen

Kock

Sukhneet AB Halmstad

  • Ny
  • Tillsvidare
  • Heltid
  • Ingen erfarenhet krävs

Fast lön

Sök senast 17 dec

Arbetsförmedlingen

Kock

Frudam AB Stockholm

  • Ny
  • Tillsvidare
  • Heltid

Fast lön

Sök senast 17 dec

Arbetsförmedlingen